När filtarna som jag stickat till Värma Liten var skickade insåg jag att det var ju faktiskt en dryg vecka kvar innan "deadline". Alltså skulle jag kunna hinna sticka något mera :) Restgarner lyckas man alltid samla på sig och de ligger bara där och ger mig en uns dåligt samvete. Bättre då att de kan värma en liten knopp i Kongo än mina lådor, eller hur då! Stickade små toppluvor i storlek alldeles färsk bebis, de längst till höger är nog nästan till prematur-bebis. Tänkte på det jag läst någonstans under insamlingen att de flesta bebisarna som föds i Kongo är dessutom en aningens mindre än våra svenska nyfödda, så jag hoppas att de ska komma väl till pass.
Att sticka för andra som behöver hjälp har verkligen gett mig mer-smak. Det är ju en speciell känsla som infinner sig när man har sytt/stickat själv till sina barn. Men den känslan känns i kubik när man stickar till de som verkligen behöver det. Jag har lovat mina grabbar hemstickade raggsockor till vintern, men när de är gjort så blir det mera stickat till behövande. För jag själv har då sockor, halsdukar o vantar så jag klarar mig flera vintrar utan några ny-stickade! Men det är det inte alla som har...
Med hopp om en fortsatt skön onsdag!
1 kommentar:
Så söta!
Skicka en kommentar