Terapin då? Jo, jag satt och läste i boken Levande Textil, en gammal lärobok för textillinjen igår och där hittade jag följande som var skrivit av en Thyra Rehnqvist för Fredrika Bremersförbundets skriftserie 1939;
"Handarbete kan vara den trötta husmoderns utväg att isolera sig, hennes stickning och broderi drar en skyddande cirkel omkring henne. Hon nås ej av barnens stoj och hushållssysslornas slammer på samma sätt som eljest. Handens arbete binder hennes tanke och frigör den tillika. Den rytmiska rörelsen, som är för handen med många slag av handarbete utgör ett utmärkt underlag för tanken och inspirerar fantasin. Hantverkare är ju ofta både filosofer och konstnärer. Handarbete hjälper oss att bära sorg och ångest..."
Men visst är det så! Det är ett slags terapeutiskt skimmer att skapa med händerna. Och allt som oftast så försjunker man helt i det man håller på med. Visserligen sitter jag alltid och stickar framför teven, men fråga mig för jisse namn inte vad programmen handlade om för det har jag ingen aaaning om! =)
2 kommentarer:
Jo,jo, redan på den tiden visste man! Jag läste om någon modern studie där man sett att puls och blodtryck reagerar på samma sätt vid stickning som vid meditation! Måhända inte om man upptäcker att man gjort fel och måste riva upp, men annars så...
Avkoppling för mig är inte detsamma som att göra ingenting. Jag känner mig aldrig så avkopplad som när jag får hålla på med något skapande- det må vara sömnad, akvarellmålande eller brödbak. När barnen var små var det helt nödvändigt att få små lufthål för eget skapande. Nu har jag gott om tid men njuter fortfarande.
Skicka en kommentar